Ingen ritade upp det. De lade lager på lager.

F-hub ligger på bottenvåningen i konst- och designfakulteten i Rovaniemi. Första måndagen i oktober samlade den designers, mjukvarufolk, turismföretagare, studerande och de två högskolornas projektteam. Ett rum fullt av människor som frågade vad kreativ teknik är till för, några kilometer söder om polcirkeln.

Jag kom med fyrtio minuter och ett påstående: det här är inte längre en kulturfråga. Det är en fråga om konkurrenskraft.

Den blinda fläcken

Finland har skaparna. Talang, kulturellt kapital, internationell trovärdighet. Det som saknas är kontinuitet, infrastruktur och bindväv. Samma mening beskriver hela den kreativa sektorn, och siffrorna håller med. År 2023 utgjorde den kreativa ekonomin 3,2 % av Finlands BNP. EU-genomsnittet är 4,4 %. Regeringens eget mål för 2030 är 3,5 %, under den nivå där EU redan ligger. Den klyftan är miljarder i potential som ingen utnyttjar.

Sex källor säger samma sak med olika ord: Aalto, två ministerier, det nationella finansieringsorganet, huvudstadens egen strategi och OECD. Kreativ kompetens ligger i innovationens kärna, sektorn är strukturellt underutvecklad och ekosystem växer inte på korta projekt. De växer på kontinuitet, gemensamma platser och flaggskeppsplattformar.

Den läxan har vi redan lärt oss en gång. Nokia hade ingenjörskonsten, den globala marknaden och ett enormt försprång. När Apple förvandlade telefonen från en apparat till en upplevelse, en identitet och ett ekosystem, flyttade konkurrensen till ett område som Finland inte visste hur man värderade. Teknik utan mening blir råvara. Kreativitet är ingen mjuk insatsvara. Den är en produktionsfaktor.

Ingen ritade upp startupekosystemet

Finlands startupekosystem uppskattas nu vara värt omkring 12,5 miljarder euro om året för ekonomin. Folk pratar om det som om någon hade planerat det. Det gjorde ingen. Det lades lager på lager.

Först ett evenemang: Slush, 2008. Sedan en gemenskap, Aaltoes, 2009. Sedan program, Startup Sauna och Summer of Startups, 2010. En struktur, Startup Foundation, 2012. Ännu ett evenemang, Junction, 2015. En plats, Maria 01, 2016. Fler program, Kiuas och Dash, 2017. En gräsrotsrörelse, inte en masterplan. Varje lager gav nästa ett ställe att landa på.

Det är hela modellen. Tre lager, tillämpade på den kreativa ekonomin:

• Evenemang ger tempo och synlighet. Stunderna då ett ekosystem samlas, visar upp sitt arbete och formar en gemensam berättelse.
• Platser ger kontinuitet och djup. Vardagens infrastruktur: arbete, lärande, experiment, gemenskapsliv.
• Program ger utveckling och skala. Vägarna som förvandlar kreativ potential till färdigheter, företag och arbetsplatser.

Evenemang skapar berättelsen, platser skapar gemenskapen, program skapar det ekonomiska resultatet. När lagren förstärker varandra samlas energin i stället för att dunsta bort.

Det här har vi prövat i Helsingfors

ODD gör inte kultur. ODD bygger runt den. Vi grundade New Nordic Way 2023, mitt under nedskärningarna i kulturfinansieringen, för att testa om startupvärldens bästa lärdomar går att överföra till konst och kultur. Ett koncept i februari 2025, den första ODDfest i juni i Glaspalatskvarteret. År 2026 ODDference och ODDspace vid sidan av festivalen.

Efter två år: över 5 000 deltagare, 500+ medverkande, 100+ partner och över 400 000 euro direkt till kreativa och kulturella yrkesverksamma. Siffrorna är inte poängen. Förändringen är det.

Sex saker vi lärde oss, i den ordning vi lärde oss dem:

1. Börja med ett evenemang. Det är det snabbaste sättet att samla utspridda människor, testa efterfrågan och bygga förtroende innan du bygger något bestående.
2. Ett evenemang tänder, men det bär inte. Utan en plats att komma tillbaka till skingras energin, och nästa gång börjar allt från noll. Det är därför ODDspace finns.
3. En äkta inbjudan samlar alla. Skapare, företag, lärare, beslutsfattare och investerare sitter i samma rum när innehållet betyder något.
4. Neutralitet är en tillgång. Är du inte knuten till en konstform, ett företag eller ett ministerium, kan du kalla samman över stuprören.
5. Varje produkt behöver en uppgift. År 2026 gick veckan, festivalen och konferensen alla under namnet ODDfest. För mycket för ett enda namn. För 2027: fyra produkter, fyra uppgifter.
6. Goda avsikter kräver god ekonomi. Bygg program först när behovet är tydligt och finansieringen räcker till för att göra dem ordentligt.

Tre synvinklar på CreaTech

För det första flyttar AI konkurrensen. När produktion, analys och innehåll blir billiga räcker det inte längre att göra saker för att sticka ut. Det som får dig att sticka ut är att vara intressant, kännas äkta och förtjäna förtroende.

För det andra hör kreativ kompetens hemma i kärnfrågorna, inte i dekorationen. Den bjuds fortfarande in när strategin behöver en bild. Dess plats är där frågan ställs: varför väljer människor oss?

För det tredje: zooma ut från spelen. CreaTechs största värde uppstår när kreativ teknik möter de starka branscherna: turism, handel, tillverkning, tjänster. I Lappland betyder det turism först, och därför slutade dagen med en panel om just det.

Var man börjar

För ett företag: ta med den kreativa kompetensen till den centrala tillväxtfrågan. Börja med frågan, inte formatet.

För en skapare: paketera ditt kunnande som ett svar på ett företags fråga, inte som en portfölj. Titta utanför ditt eget fält, på de starka branscherna.

För en regionutvecklare: lägg mötena, platserna och vägarna lager på lager. Mät det som händer före tillväxten.

Ett lätt experiment räcker för att komma igång. Ett företag, en skapare, en fråga, en liten betald prototyp.

Mät det som händer före tillväxten

Omsättning, arbetsplatser och BNP är ministeriets siffror, och en enskild aktör kan inte påverka dem direkt. Det en aktör kan påverka är det som kommer före: hur ofta människor möts, hur många unika personer som deltar, hur många som kommer tillbaka inom ett år, hur många samarbeten som blir ett avtal eller en produkt, hur många nya företag och kollektiv som bildas, hur många euro som går direkt till skapare, och hur deltagarnas egen omsättning växer av att de var med. Den uppsättningen mått har vi skrivit ner som en öppen, så att en region kan använda den utan att fråga oss.

Modellen, måtten och lärdomarna är fria att kopiera och anpassa. Ett bra verktyg är halva jobbet: ett gemensamt språk, ett sätt att göra saker som går att upprepa, och en öppen dörr.

Panelen: CreaTech och turism

Efter föreläsningen satte jag mig ner med fyra företagare från Lappland. Miikka Niemi från Flatlight Creative, Karoliina Keskikallio från Adventure Park Pyhäkuru, Teemu Sara från Bearhill Husky och Suvi Männikkö från Ranch Kuulas, med Heikki Tikkanen från ACT ONE som moderator.

Heikki inledde med en fråga till oss alla, en minut var: nämn en sak i din verksamhet som inte fanns innan du gjorde den.

För mig är det ärliga svaret ODDfest. Helsingfors hade Design Week och Slush. Ingenting samlade den kreativa sektorn som helhet på en scen med näringslivet, under en vecka, under en och samma inbjudan. Så vi gjorde en: ett koncept i februari 2025, den första veckan i juni 2025. Lärdomen jag upprepar är den första av de sex ovan. Börja med ett evenemang. Det är det snabbaste sättet att ta reda på om utspridda människor vill vara i samma rum, innan man bygger något bestående.

Jag lägger inte ord i munnen på de fyra företagarna; dagen streamades, och deras svar är deras. Det jag kan säga är vad uppställningen i sig berättade. Flatlight är en kreativ byrå i Rovaniemi. Pyhäkuru är en äventyrspark i fjällen. Bearhill Husky ordnar huskysafaris utanför Rovaniemi. Ranch Kuulas tar ut folk på hästryggen. Inget av dem är ett teknikbolag. Alla säljer redan upplevelser, och det är dem kreativ teknik ska bygga vidare på, inte ersätta. Min läsning av timmen: regionen saknar inte idéer. Den saknar det första lilla betalda experimentet, och någon som säger vem som betalar för det.

Det här tog jag med mig hem

• Ekosystemet är en metod, inte en plats. Evenemang, platser, program. Lägg dem lager på lager var som helst.
• Turism är den självklara värdbranschen för CreaTech i norr. Frågan är vem som kallar samman det hela.
• En region behöver ingen masterplan. Den behöver ett första evenemang och tålamod att lägga lager på lager.

Det här funderar jag fortfarande på

En turismföretagare i Lappland har en säsong, personal och en produkt som fungerar. Varför lägga pengar på ett experiment? Mitt svar: det nästa som besökarna betalar för blir inte safarin. Det blir berättelsen runt den, och någon måste skapa den. Den ärliga versionen av min föreläsning är att modellen behöver en sammankallare i regionen: någon tillräckligt neutral för att få byrån, ranchen och universitetet i samma rum mer än en gång. Luote är byggt för att vara det rummet i Rovaniemi. Lagren har börjat läggas.

Inbjudan från min sista bild gäller. Ta modellen i bruk. Berätta vad som fungerade. Och ta med era egna skapare till Helsingfors: ODDfest 2027 samlar in evenemangsidéer just nu, och en idé behöver inte vara färdig.

Frågorna jag fick

• Nämn en sak i din verksamhet som inte fanns innan du gjorde den.
• Vilket mervärde kan nya idéer inom kreativ teknik tillföra turismen?
• Vilka lätta experiment över branschgränserna kan vi börja med?

Tack till ACT ONE och Luote vid Lapplands universitet och Lapplands yrkeshögskola för inbjudan, till Heikki Tikkanen för att han fick dagen att hända, och till Kristian Gummerus för introduktionen.