Anteckning ·
Lokstallet i Vasa är precis vad namnet säger: ett gammalt lokstall. Sista fredagen i september var det fullt av musiker, producenter, bokare och studerande: de som får en region att låta som en egen plats.
Jag älskar sådana rum. Ingen är där för att det tar sig bra ut i ett CV. De är där för att de gör saker, och de vill att det de gör ska spela roll.
De som skriver regionala strategier är oftast någon annanstans. Den här gången satt en riksdagsledamot, ett kommunalråd från Umeå och en musikpolitiskt ansvarig från Hamburg med mig på scenen. Bara det var värt resan.
Kreativitet är inget sidoprojekt
Anna Måtts-Fransén från VASEK, regionens utvecklingsbolag, inledde med en fråga om mig:
Du har byggt ditt arbete på tanken att kreativitet inte ska vara ett sidoprojekt. Är det så?
Det är så. De flesta organisationer behandlar kreativitet som en teambuildingdag: trevlig, ordnad någon annanstans och det första som stryks när budgeten stramas åt. De kreativa känner av det. De bjuds in för att dekorera strategin, aldrig för att skriva den.
Jag kom till kulturen från andra hållet. Handelshögskola, startupper, pengar. I flera år var jag affärskillen i det kreativa rummet och den kreativa killen i affärsrummet. Båda rummen lärde mig samma sak: affärslivet och kreativiteten behöver varandra mer än någon av dem vill erkänna. Affärslivet har strukturerna. De kreativa har anledningen till att folk dyker upp.
ODDfest började som ett vad på det. På två år har över 5 000 människor dykt upp och 500+ medverkande byggt det tillsammans med oss. Sidoprojekt kommer inte så långt.
Lita på de kreativa med pengarna
Vad gör regionerna fel? De samråder med de kreativa och ger sedan budgeten åt någon annan.
De kreativa får workshopen, enkäten och en plats i bordsändan. Pengarna går till den som är bäst på att fylla i blanketterna. Sedan undrar alla varför resultatet känns som en broschyr.
Ge de kreativa möjlighet att leda. Inte ett samråd: budgeten, besluten och ansvaret som följer med dem. Några kommer att misslyckas. Det gör projekt som drivs åt andra hållet också. Skillnaden är att när de kreativa leder, lämnar även misslyckandena något efter sig: en scen, en lokal, människor som nu känner varandra.
Vi har försökt leva efter det. Under ODD:s två första år gick över 400 000 euro direkt till de kreativa och kulturella branscherna. Till dem som gör saker, inte till rapporter om dem.
Lär varandra
Förtroende går åt båda hållen, och det gör lärandet också.
Regionerna borde lära sig av de kreativa hur man ordnar evenemang. De kreativa fyller salar utan budget och med kort varsel, och folk kommer tillbaka nästa år. De flesta officiella evenemang klarar inte det med tio gånger så mycket pengar. Det är en färdighet, inte en hobby.
Och de kreativa borde få lära sig hur ledare och politiker tänker. Hur ett budgetår fungerar. Hur risk ser ut sett från en fullmäktigesal. Varför en bra idé behöver en enda mening som en minister kan upprepa. Det språket lärde jag mig genom att samla in pengar till saker som ännu inte fanns. Nästa generation ska inte behöva lära sig det ensam.
När båda sidor talar lite av den andras språk, hittar affärslivet och kreativiteten äntligen varandra.
Ta hit världen
Anna citerade en färsk enkät från Företagarna i Finland: 58 % av de kreativa tillväxtföretagen säger att de behöver mycket stöd för att internationalisera sig, och brist på resurser är det största hindret. Jag känner igen varje siffra.
Det vanliga svaret är att skicka de kreativa utomlands, ett stipendium och en flygbiljett i taget. Jag skulle vända på det. Ta hit världen.
Slush visade att det fungerar för startupper: bjud in världens investerare till Helsingfors under årets mörkaste veckor, så kommer de. Hamburg har Reeperbahn Festival, där musikbranschen kommer till staden varje september. Finland skulle kunna göra detsamma för sina kreativa. Ta hit bokarna, kuratorerna, köparna och pressen, och låt våra egna bli upptäckta hemma, inför världen.
Varför kulturen betyder mer i en AI-värld
AI kan skriva broschyren, komponera jingeln och generera affischen. Billigt och klart till i morgon.
Den kan inte få någon att höra till. Den kan inte bygga förtroende. Den kan inte få ett rum att känna något tillsammans. Sådant görs av människor, i rum, över tid, och det är precis det de kreativa är bra på. Det är kärnan i min föreläsning Tid att vara människa: när allt kan genereras är det som människor bryr sig om det som inte kan genereras.
Vi pratar mycket om att skydda kulturen. Jag skulle vända på frågan. Vad finns det kvar att skydda utan kreativitet?
10 miljoner euro: bygg vår egen Horst
Den sista frågan ställdes till oss alla. Du får 10 miljoner euro för att stärka din region, och du kan lägga pengarna på ett enda kreativt initiativ. Vad väljer du?
Ett hem, inte en engångsgrej. Och det bästa exemplet jag känner till är Horst.
Horst är igång året runt på Asiat Park, ett före detta militärområde i Vilvoorde, strax norr om Bryssel. Det finns en tredagarsfestival som förvandlar området till en tillfällig stad av dansgolv, skulpturer och paviljonger. Det finns en klubb som har öppet hela vintern. Och det finns en ateljé där konstnärer, arkitekter och lokalsamhället formar vad platsen ska bli. Staden håller på att göra det gamla området till ett öppet, kreativt offentligt rum, och Horst har varit katalysatorn.
Det är vad 10 miljoner euro borde bygga i en nordisk region. Inte ännu en festivalhelg. En plats:
- ett gammalt industriområde, överlämnat åt de kreativa med ett långt hyresavtal, inte en ettårig pilot
- en festival – ögonblicket då världen lägger märke till det
- en klubb, en evenemangslokal och studior för de andra femtioen veckorna
- residens där konstnärer, arkitekter, företag och staden bygger det tillsammans
- de kreativa med ansvar för pengarna, och affärsfolk vid deras sida, inte över dem
Vi satt i ett gammalt lokstall medan vi pratade om det. Byggnaderna finns redan. Det som saknas är förtroendet.
Vi testar en liten version i Vallgård: ODDspace, en arbetsplats, evenemangslokal och studio där kreativa människor och företag delar tak. Med tio miljoner skulle en region kunna hoppa över testfasen.
De andra på scenen
Det bästa med panelen var vilka som satt i den. Joakim Strand har representerat Vasa i riksdagen sedan 2015 och tog med sig den nationella synvinkeln. Janet Ågren är kommunalråd i Umeå, en stad som var Europas kulturhuvudstad 2014, och ordförande för MidtSkandia, som binder ihop Sverige, Finland och Norge. Fabian Baßenhoff leder EU-samarbetet och public affairs vid Hamburg Music, stadens branschorganisation för musikföretag. Och Anna, från regionens eget utvecklingsbolag, ställde frågorna.
Politik, policy, regional utveckling och en grundare, på en och samma scen, i samtal om kulturen som motor, inte som tillval. Det är ovanligare än det borde vara.
Det här tog jag med mig hem
- Förtroende är den saknade budgetposten. Pengar utan förtroende blir ett projekt. Pengar med förtroende blir en scen.
- Att ordna evenemang är en färdighet. Regionerna borde anlita de kreativa för att ordna dem, och lära sig av hur de gör det.
- Översättningen går åt båda hållen. Att de kreativa lär sig hur beslutsfattare tänker är lika viktigt som tvärtom.
- Att bli upptäckt kräver ingen flygbiljett. Ta världen till Finland.
- I en AI-värld är tillhörighet bristvaran. Kulturen skapar den.
Det här funderar jag fortfarande på
Alla på den scenen var överens om att kulturen hör hemma i centrum för de regionala strategierna. Publiken nickade. Men de flesta som skriver de strategierna var inte i rummet, och jag är inte säker på att vi övertygade någon som inte redan var övertygad.
Så nästa version av den här panelen borde hållas på ett forum för näringslivet, med de kreativa som gäster. Om du ordnar ett skulle jag gärna vara med.
Frågorna jag fick
- Du har byggt ditt arbete på tanken att kreativitet inte ska vara ett sidoprojekt. Är det så?
- Hur bidrar kreativa gemenskaper till entreprenörskap och innovation i regionerna?
- Kreativa företag vill internationalisera sig, och många säger att de behöver stöd för att göra det. Känner du igen det, och vilka hinder ser du framför dig?
- Vad gör regionerna fel när det gäller att integrera den kreativa branschen?
- Du får 10 miljoner euro för att stärka din region, för ett enda kreativt initiativ. Vad väljer du, och varför?
Tack till DUNK och Nordic Music Creators för Aurora, till Fredrik Furu och Hilde Talus Losvik för inbjudan, och till Simone Åbacka för bilderna.
